Min dotter och hennes sambo VANN BUDGIVNINGEN!!!

Jag är såååå himla glad för deras skull.

Budgivningen gick i ett rasande tempo och jag var sååå nervös.

 

Det var på håret att dom vann...just som dom skulle ge upp och bara lägga ett sista bud, så gav dom andra upp.

Så det vart en glädjens kväll.

 

Så nu blir det inflytt i slutet av November.

 

Jag hoppas att denna flytt kan ta lite fokus från alla årsdagar som kommer nu.

 

Den 9 Sept är det 3 år sen Henke vart sjuk.

Den 7 Nov skulle han ha fyllt 28 år.

Den 9 Nov är det 3 år sen han hastigt lämnade oss i svår chock och smärta.

 

Dessa 3 år har vart dom  värsta i mitt liv, så helt otroligt smärtsamma år.

 

Nu har man kommit till en gräns där människor man möter tror och tycker att det ska ha "gått över"

 

Men det kommer ju aldrig att gå över.

Det ända jag hoppas på är en lite drägligare tillvaro.

 

Men jag kommer att "försöka" använda min trista erfarenhet till något positivt.

Jag kommer att bli stödperson i föreningen VSFB ( Vi som har förlorat barn)

Det känns faktiskt som en positiv sak, att få möjligheten att hjälpa andra i samma hemska och hopplösa situtaiton.

Att försöka få någon annan att överleva dag för dag som jag själv gjort.

Visa andra att dom inte är ensamma.

Att det går att överleva, även om man inte kan tro det i början.

 

Har även börjat Agility med lilla Zorro.

Han är superduktig och får mycket beröm.

Det är bra för både honom och mig att få komma ut och göra något.

 

Det ända som känns jobbigt med det är att Micke får då ta hand om Maja (min andra lilla vovve)

Och hon Skriker i högan sky när Zorro och jag åker iväg.

Hon är ju van att det bara är vi tre hela dagarna.

Förra Torsdagen var jag och besökte min uppfödare till mina vovvar.

Hon har ett superhärligt ställe vid sjön Vättern.

Jag och mina vovvar sov över där och vi käkade kräftor och mös.

Dagen efter badade vi och hade det väldans härligt.