mittlivsomness.blogg.se

Snart Nyår igen

Publicerad 2016-12-28 16:17:00 i Allmänt,

Nu är det snart Nyår igen.
Skönt ändå att åren går, nu när livet ser ut som det gör och livslusten är borta.
 
Julen kom och julen gick.
Det är så skönt att den är över.
 
Hösten för oss är en fasa, med alla årsdagar när det gäller Henke.
Som avslutning på en fasansfull tid så kommer Julen, som förut alltid har vart en mysig tid att göra julstämning hemma och ha det gott.
 
Nu är den tiden bara ett minne blott och ett minne som än så länge gör sååååå jäkla ont.
 
Barnen älskade julen och allt vad det innbar.
 
Nu är det bara en kamp mot vad vi inte orkar och inte vill.
 
Det har gått 3 år sen vår älskade son togs ifrån oss i den hemska Burkitts Lymfom.
3 år av kamp att överhuvudtaget stå på benen och komma upp varje dag.
 
Någon som inte ha förlorat ett barn tycker nog att 3 år är en lång tid och att nu skulle det ha gått över.
Jag kan bara upplysa om att nu är det värre än vad det någonsin har varit.
Det är kankse först nu man inser att han INTE kommer att komma hem.
 
Hur fasiken kunde livet bli så här!!
 
Nu blir det iaf Nytt år igen och det ser jag fram mot.
Jag längtar efter att känna glädje och att vilja leva igen.
 
Att få svår sorg är samma känsla som att bli utbränd på 1 sek.
 
 
 
 

Bröllopsdag

Publicerad 2016-12-16 12:17:04 i Allmänt,

Idag är det 27 år sen jag vart Fru Ness.
 
27 år av lycka och sorg.
 
Tur att man inte vet när man står där så lycklig vad som väntar runt hörnet.
 
 

Begravning

Publicerad 2016-12-16 12:04:00 i Allmänt,

 
Igår gjorde vi nåt som vi inte hade trott att vi skulle klara av.
Vi var på en kistbegravning...en barndomsvän till vår döde son Henrik Ness.
 
Det var en kistbegravning just framför vår sons grav.
Det var en otroligt vacker begravning...men så sorglig och tung.
 
Trodde aldrig att vi skulle klara att stå vid vår sons gravplats och begrava en vän till honom.
 
Sänder våra varmaste kramar till den drabbade familjen. Vi vet ju vad dom har framför sig <3 <3 <3

Tankar

Publicerad 2016-12-13 23:14:00 i Allmänt,

Tankarna snurrar och far.
Känns som om inget av livet finns kvar.
 
Inget liv som är värt att leva för.
När du inte mina jämrande rop hör.
 
Ropen skallar att jag älskar dig.
Men du verkar inte höra mig.
 
Du var mitt allt, min kärlek, min skatt.
Jag undrar så vart du vägen tatt?
 
Jag letar och famlar på min väg.
Letar efter dig min kärlek så säg!?
 
Vart är du mitt älskade barn av godhet.
Är du i landet aldrighet??
 
Tanken är så hemsk och förlamad.
Att jag aldrig mer av dig ska bli kramad.
 
Jag håller dig ändå hårt i mitt minne.
Släpper dig aldrig ur mitt sinne.
 
Sov så gott mitt älskade barn av godhet.
Så möts vi i landet aldrighet.
 
Älskar dig!❤

Livet består numera av sorg och åter sorg

Publicerad 2016-12-12 22:20:00 i Allmänt,

Igår hade vi 3 årsdag sen begravningen av vårt älskade barn Henrik Ness.
3 år sen den hemska dagen.
Att begrava sitt eget barn är det hemskaste man kan göra...näst efter att se honom dö!!
Det jag minns av denna hemska dag...var att det spelades många av Henkes älsklingslåtar.
Mycket 80-tals låtar som han älskade.
Även musik av hans favorit kompositör Hans Zimmer.
Vilken fruktansvärd dag.
 
På Torsdag...så sitter vi åter i denna kyrka och begraver en kille från Kumla som var lika gammal som vår Henke.
Dom spelade en gång i tiden i samma fotbollslag och gick i paralellklass.
 
Nu ligger han stel o kall i en kista!!
Hur fasiken kan sånt här ske??
 
Kan det finnas någon Gud?...när unga människor får dö?
 
Har suttit idag och pratat med en mamma..en granne...som oxå har mist sitt älskade barn.
För 1 år och 2 mån sen valde hon själv att avsluta sitt liv.
Trots 3 små barn...så orkade hon inte längre.
 
Så mycket sorg och så många familjer i spillror.
Livet blir aldrig mer detsamma...för vi kan aldrig få våra älskade barn tillbaka.
3 mammor på en liten ort...som mist sina förstfödda barn.
Så jäkla orättvist livet blev.
Vad gjorde dom för fel?...som fråntog dom rätten eller orken att leva?
Vad gjorde vi för fel?...vi älskade ju bara våra barn sååå otroligt mycket.
Kärleken har fastnat och dött.
Glädjen har spolats bort.
 
Jag längtar efter livet!
Men livet försvann den 9 Nov-13.
När mitt barns hjärta slutade att slå.
 
ÄLSKAR DIG HENRIK NESS!!!

Åter till djursjukhuset

Publicerad 2016-12-09 16:00:00 i Allmänt,

 
 Att åka till djursjukhuset har blivit en följetong.
Det började med att min yngsta lilla vovve Maja...var så mager.
När vi var hos vår uppfödare så gav hon förslag på ett färskfoder att ge henne så att hon skulle gå upp i vikt.
Köpte så klart det fodret och det vart älskat av både Maja och Zorro.
Dom åt med god aptit några veckor.
Så märkte vi att Maja började klia sig i sina öron och Zorro fick som flagor på ryggen.
 
Jag beställde tid på djursjukhuset och det visade sig att Zorro hade ökad talgproduktion i skinnet och Maja hade öroninflammation på BÅDA öronen.
Jag fick köpa ett schampoo till Zorro som jag skulle schampoonera varje dag i 1 vecka.
Maja fick öronrengörnigsmedel och ett kortison att använda varje dag.
 
Så vart det återbesök efter ca 1,5 vecka.
Inget var bättre!!
 
Mycket konstigt?!
Då kom jag på att jag hade börjat med ett nytt foder.
Och eftersom dom båda fick problem samtidigt...så måste det ju vara nåt med det¨.
Det höll veterinären med om...så jag fick sluta på en gång med det fodret.
 
Idag var det återbesök igen.
Zorro har blivit bra...men tyvärr inte Maja.
Hon är mycket bättre...men jag kommer nog dessvärre att alltid få fortsätta att behandla henne....stackars lilla Vovve.
 Älskade Lilla Maja <3
 
 

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela