Idag har det vart återbesök hos sjukgymnasten för min onda höft.

Har tränat sjukgymnastik i 1 vecka nu och min höft bråkar mer med mig än någonsin.

Vart ordinerad att bara vila 1 vecka och sen återbesök.

Kan enligt sjukgymnasten vara en lös benbit som "far runt".

Ont gör det hur som helst...så får väl vila lite då!!

 

Idag för 1 år sen tog våra vänners dotter sitt liv!

Så hemskt och fruktansvärt.

Var ikväll vid hennes grav och tände ett ljus.

Så hemskt livet ändå kan vara.

Hon var 28 år och hade 3 små barn och livet var för tufft.

Många kan säga att det är fegt att ta sitt liv!....men jag säger tvärtom!.

Så jävla vågat att klara en sån sak.

Kanske fegt att inte våga leva....men sååå tufft att ta sig av daga.

Jag har själv funderat många ggr på att jag skulle göra det.

Men HUR??...HUR GÖR MAN???

HUR VÅGAR MAN??

Tänk ändå vad fort en människas liv utplånas?!?

Det är full uppståndelse ca 1 år...sen svalnar allr av och inte många varken minns eller bryr sig.

Undrar hur många som tar sitt liv igentligen tar sig av daga för att dom verkligen vill DÖ!?

Men kanske bara inte orkar leva.

 

Jobbigt är det med årsdagar iaf.

Ser med fasa fram mot våra "svåra" dagar.

7 Nov Henriks 28 års dag.

9 Nov Henriks dödsdag.

Fuck November

Fuck Cancer